en gång
Där borta, där vid vita stenen en gång vi satt.
då det blåste och det var kallt.
ingen fanns där, förutom oss två
jag med den vita klänningen och du med bara shorts på
dina ögon ville mig säga någonting
dina läppar sökte liv
händerna hade du i kors
medan håret blåste åt andra sidan
din blick att se på mig döjlde någonting djupt
du smålog och fortastte kolla framåt
du håll om mig
du smek min kind
.. och sa ingeting
Kommentarer
Trackback
