^{När jag var liten} så drömde jag alltid om att du fanns. Jag växte upp med den drömmen! Jag visste att någonstans i världen så fanns du. Jag kände på mej, kunde se dej i mina drömmar ibland,  fast än din ansikte sydes ej. Drömde att du en dag skulle komma, överaska mej, karma om mej, säga att du finns på riktigt att det är inte bara en dröm som slocknar när jag vaknar. Kommer du göra det?  Känslan om att du finnas på riktigt har jag fortfarande kvar. Jag väntar på dej, väntar tills du hittar vägen till mej. Det sägs att väntan är jobbig, att den  är som STOP knappen på en dosa, som någon har nämligen glömt trycka på Play. Stämmer det? Även om den gör det så bryr jag mej inte, jag väntar tills den trycker på Play knappen så att väntan kan börja gå...


Foto: Linnéa
Modell: Marta